På svensk mark

Sitter i köket och dricker kaffe och äter en ost- och skinkmacka. Det har aldrig smakat så gott. JAG ÄR HEMMA. Redan idag rullar livet igång som vanligt. Jag ska på personalmöte i stan på mitt nya jobb och fira pappa som fyller gammal och grå. 

När jag har lite tid över ska jag berätta om de sista äventyren på Bali och lägga in de sista bilderna. Nu ska jag bara njuta av mitt kaffe och att jag är hemma!

Sammanfattning av de senaste dagarna

Det har hänt mycket sen sist, så mycket så att jag inte kommer ihåg allt. Jag ska försöka. Vi har varit i Monkey Forest i Ubud och kollat på apor, nästan blivit bestulen på plånbok och telefon, mött upp Dani från Australien, åkt till Kuta, varit instängda under tysta dagen och nu är det bara regn, regn och åter regn. 

Ni får en mer utförlig beskrivning och bilder i nästan inlägg för nu ska jag gå och lämna in tvätt!

Ubud

Idag har varit en riktig mysdag. Vid halv tio åt vi frukost, som ingår - fruktsallad, kaffe och omelett. Det var inte ett moln på himlen så vi låg vid poolen och läste tills det blev dags för lunch. Ubud är ganska dyrt, och restaurangerna tar alltid minst 10% tax, så vi försökte hitta ett billigt och mysigt ställe men gav upp hoppet och gick in på första bästa billiga, som visade sig vara en flopp. Hädanefter håller vi oss till vårt favoritställe, Sagitarius, som inte har någonting på menyn för över 30 kronor. 

Självklart sprätte det i våra shoppingfingrar, så vi promenerade till marknaden där det flödade av smycken, kläder och souvenirer. Jag köpte ett par harembrallor och en topp för 120 000 och en väska för 60 000. Den sista shopping får vänta tills vi kommer till Kuta, för där ska det vara mycket billigare. 

Imorgon kommer Dani, en jobbkompis från Conti, och gör oss sällskap i en vecka. Det ska bli så roligt, speciellt eftersom hon aldrig varit utomlands förut. Håll tummarna för fint väder!

Vilse i staden

Det har varit en minst sagt intressant dag. Imorse tog jag och Gabbi en segelbåt till Kusamba för att sen åka vidare till Semarapura. Vi hade läst så bra om Sidemen road. Efter att ha varit incheckade på stadens enda hotell och spatserat runt gatorna med blickar som ville mörda insåg vi ganska snabbt att vi vantrivdes. Så vi tog vårt pick och pack, ett par slantar kastade i sjön och åkte vidare till Ubud. 

I Ubud gick vi, i vad som kändes som en evighet, för att hitta ett guest house med pool. Ubud ligger nämligen inte vid kusten och är som resten av Bali - svettigt. Till slut hittade vi Warsa's, ett jättefint ställe med pool och gratis wifi, inklusive frukost och trevlig personal (som gav oss rabatt.)

Vi hittade ett billigt och gott ställe att äta middag på, men glömde såklart att det var tio procents tax på det. Som på de flesta restauranger här på Bali. Det var iallafall värt det. Ubud är den hälsosammaste staden jag någonsin varit i. Det är hälsobutiker efter hälsocaféer efter hälsomassagställen. Det är galet. Nästan som en liten hälso-sekt. 

Efter middagen bestämde vi oss för att ta en promenad och leta upp den omtalade bokaffären Ganesha. Vi hittade den, men den var stängd. Och för att göra dagen ännu mer spännande bestämde vi oss för att inte ta samma väg hem. Vilket två redan vilsna själar nog ska undvika. Klockan blev mer och mer och det blev mörkare och mörkare. Och när det är mörkt gillar hundarna att komma fram. Oftast brukar de vara lätta att ignorera, men just ikväll var det en som sprang väldigt fort fram, rakt mot oss. Vi hann inte långt innan den var framme, och vi stod och skakade och skrek "nej, bort, försvinn!" och viftade med våra vattenflaskor. När den stod och väntade in sin andra galna kompis sprang vi illa kvickt in till närmsta tända byggnad, vilket var en sömmerskas hus, till hon och hennes två barn. Hunden visade sig vara deras, och alldeles för lekfull. Efter att ha tagit skydd i sömmerskans hus i ett par minuter hjälpte hon oss ner för gatan. När hunden försvann tackade vi för hjälpen, pustade ut och gick vidare. Självklart kunde vi inte hjälpa att titta bak lite då och då, och rätt som det var, var hundajäklen där igen, med skarpa ögon på oss som mål. Vi tog till samma försvarsteknik som första gången, att springa in till första bästa tända byggnad, som den här gången var en liten souveniraffär. Den gamla damen pratade väldigt bra engelska och hjälpte oss att ta skydd och hålla koll på hunden. "Jaaa, scary jaa" sa hon. Vi höll med. Därefter fick vi fråga oss hem, och det visade sig att vi gått fram och tillbaka, i cirklar och ut i ingenstans. Med en förvirrande karta i handen. Det var första och sista gången vi utforskade Ubud by night. Hädanefter håller vi oss till dagsljuset och huvudgatorna!

Mitt kvällskaffe blev ett minne blott. Nu ligger vi nerbäddade och har ont i fötter och huvud efter kvällens tvåtimmars promenad.

Den svettiga upptäcksfärden

Någon yoga blev det inte. Pengarna börjar sina så vissa saker får man helt enkelt välja bort. Däremot bestämde vi oss för att dagen efter ta en cykeltur runt ön, och den blev tusen gånger jobbigare än vad yogan skulle ha blivit. Vi visste inte att Nusa Lembongan var backe upp och backe ner. 

Efter mycket svett och slit kom vi fram till Mushroom beach. I och med högvattnet fanns det ingen plats på stranden för oss att slå oss ner, så det blev ett välbehövt dopp innan vi cyklade vidare till Dream beach och Devil's tear. Dream beach hade gott om strand att ligga på, men vattnet var alldelse för dramatiskt, så vi tog en lunch och njöt av utsikten. Devil's tear är "bara" vågor som slår emot klippor och slår upp vatten och har sig. Fräsigt som sören! Framåt två-tiden blev det alldeles för svettigt och jobbigt, så då samlade vi de sista krafterna och cyklade tillbaka till en svalkande och härlig pool.

Nusa Lembongan

Igår klev vi upp klockan sex på morgonen, slängde på oss ryggsäckarna, gick och köpte lite frukt på fruktmarknaden och påbörjade den fruktansvärt tunga promenaden till båten mot Nusa Lembongan. Att bära på tjugo kilo och en stor extra väska i en halvtimme ÄR INTE bekvämt. Hur som haver får man bita ihop och bara göra det. Fram kom vi, och i väntan på båten var vi tydligen väldigt intressanta. Flera familjer kom fram och tog foton, andra smygfotade och filmade. Obekvämt och konstigt. Vi förstår fortfarande inte varför. 

När vi kom fram till Nusa Lembongan slängde vi i oss frukost på första bästa restaurang innan vi checkade in på första bästa guest house. Vi sov bort halva dagen och spenderade resten med en liten promenad och jakt på ny bostad. Nu bor vi på ett mysigt guest house med pool och wifi, för 40 kronor natten. 

Nu ska jag promenera bort till en restaurang och äta lunch och i eftermiddag ska vi testa på yoga. Någonstans i en liten del av min kropp ska jag nog finna vigheten!

Flytt

Har precis ätit en megagod pasta med räkor och druckit en för god ice cappuccino på en restaurang här i Sanur. Vi byter guesthouse för natten eftersom vi inte fick sova tre i ett rum på det förra. Så nu har vi gratis (och förhoppningsvis fungerande) wifi och en pool för samma pris. 

Ikväll åker vi vidare till Nusa Lembongan. Har hört att stränderna ska vara bättre än på Gili, och om det slår vad vi har hört om Gili så kommer vi nog vara i paradiset. 

Dags att slänga in väskorna på det nya stället och gå ner till stranden. Jag måste bättra på brännan om ni ska tro på att jag varit utomlands!

Sammanfattning

Nu har vi varit i mysiga Sanur i fyra langa dagar. Det ar ett stalle anpassat for alla, sma, stora, langa och korta. Sa lange man inte forvantar sig en brakfest om man ar under femtio. Stranden ar mysig och staden lagom livlig. Vi har hittat en restaurang som gor varldens basta beef rendang. Jag kan inte forklara med ord vilken otroligt god smak den har.

Linn, Linn, grabbarna, Cornelia och Ville lamnade Sanur idag sa nu kanns det valdigt tomt. Pa lordagmorgon tanke jag, Gabbi och Sasha sikta pa Nusa Lembongan. Det ska bli spannande!

Borjar bli lite jobbigt att skriva pa en iPhone med engelskt tangentbord, sa nu sager jag tack och godnatt.

Sanur

Nu har vi lämnat underbara Padang Padang och Uluwatu och åkt vidare till Sanur. Alla var ganska trötta och utslagna efter Sunday Sunset Party på Single Fin igår så vi valde att bli avsläppta på närmsta restaurang (med gratis wi-fi) för att fylla på energin. Vi ska snart gå och leta rätt på ett bra boende och utforska staden lite.

Uluwatu and around

Vår flygresa till Bali gick som på moln, bokstavligt talat. På Balis flygplats mötte vi tre förvirrade göteborgare som hakade på var destination - Balangan beach. Framme bland alla bungalows letade vi reda pa Sasha som låg och gottade sig på en solstol. Vi checkade in i varldens mysigaste bungalow och sprang ner och slängde oss i havet. Hela dagen var så svettig och go. Pa kvällen fick vi träffa Sashas norrländska vänner, Linn och Linn. Eller för att skilja pa dom, Linn och Leffe.
 

Efter en natt full av skrikande geckos vaknade vi upp under vårt myggnät. När vi gick ner till stranden var vattnet och stranden var full av skräp, så vi bestämde oss för att dra vårt strå till stacken och plocka undan lite. Dagens goda gärning! Eftersom vattnet var smutsigt och vågorna så höga gick det inte att bada, så dagen blev lite svettigare än vad vi räknat med. 

I fredags lämnade vi Balangan beach och tog en taxi till Padang Padang. Stranden var världens minsta och mysigaste som man når genom att gå ner för en trappa under och mellan en grotta. På kvällen kom vår kompis Michael och gjorde oss sällskap. Han ska vara här i en vecka innan han åker tillbaka till Australien och sitt jobb. 

Efter en dålig natts sömn på sängar som bröt varje kroppsdel så fort man vände på sig tog jag, Sasha och Michael en promenad till Uluwatu och tillbaka. På vägen tillbaka hittade vi ett fint guest house, Thomas Warung, som vi checkade in hela gänget på. Vi betalar ynka 24 kronor per natt och har utsikt över Padang Padangs andra strand, som man tydligen bara når genom att gå ner för en monstertrappa från vårt guest house.

Inatt sov jag så himla gott. Min säng är underbar! Vi vaknade upp till ett regnigt Bali, så efter en frukost och en nap gick vi till den mysiga restaurangen Mango Tree i Padang Padang och här är vi nu. De har supergod (och dyr) mat och gratis internet. Det har regnat hela dagen, så några stora planer har vi inte, mer än barbequen på vårt guest house ikväll. 

Jag hoppas att ni mår bra där hemma och att det inte är för kallt. Snart kommer jag hem, ni får mer än gärna bjuda över mig på kaffe och kaka, lördagsgodis eller en riktigt god gryta.